Frågor och svar

[2008-01-09] Hur mycket köper staten för?

Under år 2005 uppgick inköpen till 138,2 miljarder kronor, under år 2006 till 146,3 miljarder kronor och under år 2007 till 144,6 miljarder kronor.

För en översiktlig bedömning av omfattningen av statliga inköp, har utfallet på de S-koder (statliga inrapporteringskoder) som avser inköp av varor och tjänster sökts ut från Statsredovisningen.

De S-koder som valts är dels S-koder för investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar, dels S-koder för köpta varor och tjänster från utomstatliga (dvs. ej statliga myndigheter) leverantörer. S-koder för köp mellan myndigheter ingår således inte och därmed får man nettoinköpen för staten som helhet.

Endast S-koder för utgifter ingår. Det innebär att periodiseringar som görs vid bokslut inte tas med, utan endast det som fakturerats fram till några dagar efter årsskiftet. Om rapporteringen är riktigt ska dock alla fakturor rapporteras som utgifter en gång, oavsett om periodisering görs vid årsskifte.

[2006-02-09] Vad är den engelska översättningen av ramavtal och avrop?

Ramavtal motsvaras av två begrepp på engelska; "framework agreement" vilket avser ramavtal där inte samtliga villkor för avrop är fastställda och "framework contract" som avser ramavtal där i princip samtliga villkor för avrop är fastställda. I de nya upphandlingsdirektiven (2004/17/EG och 2004/18/EG) används dock endast begreppet "framework agreement" i den engelska versionen även om begreppet avser att omfatta de två olika ramavtalstyperna som beskrivits ovan.

När det gäller avrop finns det begreppet vare sig i den svenska lagstiftningen eller i upphandlingsdirektiven. I direktiven talas det om "contracts" (art 32 i direktiven). I dagligt tal förekommer även begreppet "call-offs" för att beteckna avrop.

[2008-01-09] Hur ska avsteg från ramavtal anmälas?

Om en myndighet avser att upphandla utan att använda ramavtal eller andra gemensamma avtal ska Ekonomistyrningsverket underrättas enligt 4 § Förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning.

För att göra en underrättelse kan du använda vårt webbformulär eller skicka din avstegsunderrättelse till Ekonomistyrningsverket, Statlig inköpssamordning, Box 45316, 104 30 Stockholm.

I första hand gäller detta om en myndighet väljer att göra ett större inköp eller ett eget avtal vid sidan av gällande avtal. Gäller det mindre köp vid sidan av avtalet bör i stället den ramavtalsansvariga myndigheten informeras.

Underrättelserna är inte till för att användas i något kontrollsyfte utan meningen är att informationen skall användas för att så långt som möjligt anpassa avtalen till myndigheternas behov och att förbättra kvalitén på kommande avtal.

[2009-02-18] Mot vilket index jämförs företagens genomsnittliga arbetskraftskostnader i de statliga ramavtalen?

Ett exempel på index som ofta används i de statliga ramavtalen är SCB:s arbetskostnadsindex (AKI). AKI används för att beräkna företagens genomsnittliga arbetskraftskostnader för olika branschindelningar i privat sektor.

AKI beskriver, månadsvis, arbetskostnadens utveckling branschfördelat för arbetare respektive tjänstemän inom privat sektor. Indextalen används huvudsakligen som underlag vid indexreglering av avtal. I stället för att träffa avtal med fasta priser för en begränsad period och därefter återuppta nya prisförhandlingar kan avtalen regleras för en längre tidsperiod.

Undersök i det specifika avtalet eller kontakta den ramavtalsansvariga myndigheten för uppgift om vilket index som används. Mer information om AKI finns på SCB:s hemsida, www.scb.se.

[2008-11-27] Hur kontrolleras leverantörer med ramavtal?

Leverantörskontroller genomförs alltid vid ramavtalsupphandlingar inom ramen för den statliga inköpssamordningen. De ramavtalsslutande myndigheterna kontrollerar bland annat inbetalade skatter och social avgifter.

De rekommenderade rutinerna för de ramavtalsslutande myndigheternas kontroll av leverantörer vid ramavtalsupphandling är att göra en kreditupplysning och i särskilda fall även en fördjupad kreditupplysning. Skatteverkets blankett SKV 4820, som kontrollerar att leverantören har F-skatt, är momsregistrerat, är arbetsgivarregistrerat eller har skatteskuld hos Kronofogden, ska begäras vid samtliga ramavtalsupphandlingar.

Förändringar inom ett företag kan ske fort och de kontroller som görs i samband med upphandling beaktar endast företagets tidigare förhållanden. En viktig uppgift för de ramavtalsslutande myndigheterna är därför att löpande bevaka förändringar bland ramavtalsleverantörer, återförsäljare och underleverantörer. Vanliga rutiner under ett ramavtals giltighetstid är att göra en förnyad kreditupplysning, som oftast blir aktuell inför förlängning av avtal.

[2005-11-03] Hur många statliga ramavtal finns det inom den statliga inköpssamordningen?

Antalet aktiva ramavtal uppgick vid ingången av januari 2008 till 426 stycken inom totalt 95 olika varu- och tjänsteområden. Den totala omsättningen år 2006 för dessa avtal uppgick till drygt 7,7 miljarder kronor för den statliga sektorn.

[2004-08-05] Får min organisation använda ramavtalen?

Enligt Förordning (SFS 1998:796) om statlig inköpssamordning gäller samordningen "myndigheter under regeringen". Men även vissa andra organisationer har rätt att använda ramavtalen. Se mer på sidan Vem får avropa?

[2005-11-07] Är vår myndighet skyldig att använda ramavtalen som tecknats inom ramen för den statliga inköpssamordningen?

Enligt förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning har myndigheten möjlighet att göra avsteg från statliga ramavtal enligt 3 § om de finner att en annan form av avtal sammantaget är bättre. I värderingen av huruvida en annan form av avtal sammantaget är bättre eller inte bör ligga en analys av behovet. Där bör det konstateras antingen att ramavtalet inte svarar mot behovet och/eller att förmånligare villkor kan uppnås genom eget avtal.

I sammanhanget bör beaktas att avsteg från att använda de statliga ramavtalen förutsätter att myndigheten som önskar göra avsteg har eller skaffar ett eget avtal. Det innebär konkret att myndigheten måste göra en egen upphandling på området. Om den sammanlagda beräknade omsättningen av behovet är lågt så att det under en tolv månaders period understiger myndighetens fastställda direktupphandlingsgräns, kan den egna anskaffningen ske tämligen okomplicerat och enkelt genom att direktupphandla behovet. Om däremot behovet skulle överstiga direktupphandlingsgränsen under en tolv månaders period måste myndigheten göra en mer formaliserad upphandling. Antingen görs en förenklad- eller urvalsupphandling, om behovet understiger de tröskelvärden som fastslås i LOU, eller så görs det en upphandling med EU dimension, d v s en öppen, selektiv eller förhandlad upphandling som måste annonseras i Europeiska Unionens Tidsskrift (EUT) enligt reglerna i LOU.

Om myndigheten vid sitt avsteg inte beaktar det som nämnts ovan finns det en risk för att myndigheten gör sig skyldig till en otillåten direktupphandling vilken kan bli föremål för överprövning vid länsrätten eller skadeståndsanspråk vid tingsrätten. Se mer på sidan Lagar och förordningar samt Kommentarer till förordningen om statlig inköpssamordning.

[2005-11-03] Vad gör Rådet för den statliga inköpssamordningen?

Rådet fungerar som ett stöd för verksamheten och fungerar som ett forum för förankring av och dialog kring strategiska och policymässiga frågor rörande den statliga inköpssamordningen.

Rådet arbetar med den operativa samordningen mellan de ramavtalsansvariga myndigheterna, initierar förändringar av ramavtalsområden och vidtar åtgärder för att förhindra överlappningar i ramavtalen. Rådet arbetar även med att skapa samsyn kring tillämpning och utformning av gemensamma ramavtal för staten och med att skapa ett enhetligt agerande från statens sida. Rådet består av representanter från de 11 ramavtalsansvariga myndigheterna och sammanträder fyra gånger per år.

[2004-07-01] Hur fungerar överprövning?

Ett upphandlingsförfarande pågår i allmänhet från det att en annons är publicerad till dess att ett avtal är slutet. Under denna tid kan en ansökan om överprövning lämnas in till länsrätt. Ett avtal kan slutas då tio dagar har gått från det att anbudsgivarna har mottagit tilldelningsbeslut och skäl för beslut, om inte en domstol har fattat ett beslut att upphandlingen ännu inte får slutföras. 
 
En ansökan om överprövning innebär att någon, som har intresse av att få avtal i upphandlingen, anser att någon del av upphandlingsförfarandet inte har varit korrekt. Detta kan gälla t ex förfrågningsunderlagets utformning, vissa formella krav eller värdering inför tilldelningsbeslut. Domstolen har vid en sådan ansökan att ta ställning till om upphandlingsförfarandet till någon del har varit felaktigt. Domstolen kan meddela ett interimistiskt beslut vilket innebär att upphandlingsförfarandet inte får avslutas inom tio dagar från det att domstolen upphäver det interimistiska beslutet.
 
Syftet med överprövningsinstitutet är att säkerställa att bestämmelserna om offentlig upphandling verkligen tillämpas och att detta kan prövas av en domstol på det stadium där överträdelserna ännu kan rättas till.

Se mer om överprövning och skadestånd i 16 kap 1-6 §§ LOU (SFS 2007:1091)