Kan vi ställa krav på kontroll av varningsfel i de meddelanden vi tar emot?
Det finns redan obligatoriska krav på att operatörstjänsten ska kontrollera (validera) de meddelanden som tas emot. Valideringen omfattar varningsfel (”Warning”). Operatörstjänsten ska också logga valideringsresultaten samt utan dröjsmål notifiera er som avropande organisation vid eventuella problem vid meddelandeutväxlingen. Notifieringar, till exempel om varningsfel, ska vara tydliga så att ni kan förstå om och hur ni bör agera.
Meddelanden med varningsfel är att betrakta som följsamt med standarden rent tekniskt. Det innebär att ni behöver hantera meddelandet men kan behöva vidta någon form av åtgärd. Det kan finnas fall där avsändaren av ett meddelande har nytta av att få kännedom om varningsfelet.
Varningsfel har huvudsakligen följande två orsaker:
- XML-filen innehåller fält som inte är definierade i europeiska standarden. Avsändarens system kan ha placerat en uppgift på fel plats, eller skickat med extra information av slentrian. De utnyttjar alltså ett fält i XML-meddelandet som inte har någon specificerad funktion i standarden.
- Varningar som orsakas av regler som har tagits fram för att höja kvaliteten i meddelanden utifrån landspecifika situationer. De landspecifika reglerna aktiveras utifrån leverantörens landskod. Det innebär att till exempel en faktura från en svensk leverantör testas utifrån några typiska svenska felorsaker (såsom felaktigt formaterat Bankgiro/Plusgiro) och en norsk leverantörsfaktura kontrolleras utifrån norska regler (exempel att det ska stå ”Foretagsregisteret” ett visst fält).
Ett förslag till intern rutin kan vara att
- agera på förekommen anledning, till exempel om en okänd betalningsmetod visas i stället för Bankgiro/Plusgiro på en svensk faktura samt
- med jämna mellanrum se över valideringsloggen och vid behov återkoppla varningsfel till leverantörerna.