Ekonomisystem som tjänst
Utgångna ramavtal
Avtalsperiod
2017-11-02 - 2022-11-01Förlängningsoption
2022-11-01Avropsform
- Förnyad konkurrensutsättning
Kundstöd
Samtliga kontrakt har upphört att gälla, men informationen om ramavtalet finns kvar under en övergångsperiod.
Ramavtalet
Ramavtalsområdet Ekonomisystem som tjänst (Ekonomisystem) hanterar stöd för ekonomihanteringen inom redovisning, reskontror, bokslut och uppföljning.
Giltighetstid
Ramavtalen kan avropas till och med den 1 november 2022, och kontrakt kan som längst gälla till och med den 30 juni 2030. Ramavtalets villkor gäller så länge det finns giltiga avropsavtal.
Stöd för avrop
Stöd för avrop finns under fliken Gemensamma Dokument under rubriken Avropsstöd. För närvarande har vi inga avropsseminarier inbokade men avropsberättigade är välkomna att kontakta ramavtalsansvarig för att få en genomgång av dokumenten via Skype.
Avropsform
Förnyad konkurrensutsättning innebär att du ska skicka din avropsförfrågan till alla leverantörer inom aktuellt område.
-
CGI Sverige AB
Avtal: 2017-01160
-
Visma Enterprise AB
Avtal: 2017-01161
Myndigheter under regeringen
Avropsberättigade statliga myndigheter under regeringen ska avropa från de statliga ramavtalen. Förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning gäller för myndigheter under regeringen. Dessa myndigheter deltar med automatik och har rätt att avropa på samtliga statliga ramavtal i enlighet med regleringen i förordningen. För information om regleringen och myndigheterna, se regeringens webbplats.
Register över statliga myndigheter under regeringen finns på SCB:s myndighetsregister: https://myndighetsregistret.scb.se
Organisationer som deltar via bekräftelse
Frågor och svar om Ekonomisystem som tjänst
Övrigt
-
Svar:
Ramavtalet är giltigt fram till och med 2022-11-01. Kontrakt måste tilldelas innan ramavtalet löper ut. Därför behöver ni ta höjd i kalendertid för att hinna genomföra den förnyade konkurrensutsättningen inklusive tilldelning senast 2022-11-01. Kontrakt kan gälla som längst till och med 2030-06-30.
-
Svar:
1. Vad kan avtalsparten inte uppfylla och varför? Säkerställ att det finns en väldigt tydlig beskrivning av varför avtalsparten inte kan uppfylla enligt kontraktet, samt vilka åtaganden (delar) som inte kan uppfyllas.
2. Vad kan avtalsparten ändå göra? Begär av parten en utredning om de sätt den fullgöra sina förpliktelser enligt kontraktet. Om det inte är möjligt, kontrollera om de kan göra något för att begränsa er skada med anledning av den uppkomna situationen. Det kan finnas möjlighet att avbeställa hela eller delar av uppdraget, se över om det finns någon typ av klausul i ramavtalet som kan nyttjas i den uppkomna situationen.
3. Hur kan ni själva hantera situationen? Finns det tidsfrister och anmälningskrav med mera knutet till Force Majeure-klausulen?
4. Föreligger Force Majeure? Avsnitt 17 i ramavtalet behandlar Force Majeure. Innebörden är i princip att situationer som kan utgöra Force Majeure är beror på lagbud, myndighetsåtgärd eller föreläggande, krigshändelse, strejk, lockout, blockad eller annan liknande händelse. Om avtalspart inte kan fullgöra sina åtaganden och det ligger utanför dennes kontroll utgör det en befrielsegrund från ansvar (skadestånd) och utförandet av åtaganden(a) ska flyttas fram till dess att hindret upphör och prestationen kan ske.
Notera att det inte finns något skriftligt krav i ramavtalets force majeure-klausul att meddela motparten. Det följer dock sannolikt av den allmänna lojalitetsplikten i avtalsförhållanden att man bör informera motparten. Kammarkollegiet rekommenderar därför alltid att meddela parten snarast möjligt vid en situation som kan likställas med force majeure.
Bara för att det finns en klausul behöver det inte innebära att den är tillämplig. En bedömning måste göras i det specifika enskilda fallet. Om det uppstår tvist ska denna i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna, och i andra hand av svensk allmän domstol.
5. När Force Majeure inte föreligger: Om Force Majeure-klausulen, eller annat villkor i avtalet, inte är tillämplig innebär ett meddelande om force majeure att parten begår ett avtalsbrott. Den skadelidande parten har då rätt till vite och skadestånd.
Uppfyllda mål inom nationella upphandlingsstrategin
Nationella upphandlingsstrategin innehåller sju inriktningsmål. Dessa kan upphandlande myndigheter och enheter arbeta utifrån för att utveckla sitt strategiska arbete med offentliga inköp.

1
Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär.

2
Effektivare offentliga inköp.

3
En mångfald av leverantörer och en väl fungerande konkurrens.

4
En rättssäker offentlig upphandling.

5
En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar.

6
En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling.

7
Offentlig upphandling som bidrar till ett mer socialt hållbart samhälle..