Till innehåll på sidan

Prenumerera via RSS

Tolkförmedlingstjänster

Utgångna ramavtal

Avtalsperiod

2019-02-01 - 2023-01-31

Förlängningsoption

2023-01-31

Avropsform

  • Rangordnat ramavtal

Ramavtalsnummer

23.3-9066-16


Detta ramavtalsområde omfattar förmedling av tolkar för utförande av uppdrag avseende platstolkning och distanstolkning. Inom distanstolkning kan val göras av tolkning via skärm, telefon eller i av kunden anvisad lokal. Avistatolkning och tolkanvändarutbildning kan avropas som tilläggstjänster. Avrop sker länsvis genom fastställd rangordning.

Observera att i de län där leverantör nr 1 saknas ska avrop göras direkt mot leverantör nr 2.

Ramavtalet omfattar inte konferenstolkning och teckenspråktolkning.

Observera att det är viktigt att ni alltid anger att ni avropar från Kammarkollegiets ramavtal med nr 23.3-9066-16. Det minskar risken för feldebitering då många leverantörer har flera olika ramavtal att hålla reda på.

Om ni har angett i er förfrågan att ni godtar resor över 2 timmar och/eller över 100 km för tolken, är det av största vikt att snarast bekräfta om de resekostnader som leverantören anger accepteras eller inte. Detta för att leverantören ska kunna gå vidare med bokningen och säkra upp att föreslagen tolk kan ta uppdraget.

Kammarkollegiet har utvecklat en webbaserad avropstjänst för tolkar för att enkelt kunna göra avrop från detta ramavtal, se länk till höger för mer information.

Välj län här


Rangordnat ramavtal innebär att du i första hand ska skicka din avropsförfrågan till den leverantör som rangordnats nummer 1.

Senast uppdaterad
Stöddokument och länkar
Senast uppdaterad: 2021-03-11 2021-03-11
Senast uppdaterad: 2021-03-22 2021-03-22
Senast uppdaterad: 2019-02-15 2019-02-15
Senast uppdaterad: 2019-01-30 2019-01-30
Avtal
Senast uppdaterad: 2019-01-30 2019-01-30
Senast uppdaterad: 2019-01-30 2019-01-30
Upphandling
Senast uppdaterad: 2019-02-01 2019-02-01

Myndigheter under regeringen

Avropsberättigade statliga myndigheter under regeringen ska avropa från de statliga ramavtalen. Förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning gäller för myndigheter under regeringen. Dessa myndigheter deltar med automatik och har rätt att avropa på samtliga statliga ramavtal i enlighet med regleringen i förordningen. För information om regleringen och myndigheterna, se regeringens webbplats.

Register över statliga myndigheter under regeringen finns på SCB:s myndighetsregister: https://myndighetsregistret.scb.se


Organisationer som deltar via bekräftelse

Andra upphandlande myndigheter, dvs. myndigheter under riksdagen och offentligt styrda organ, kan avropa om de lämnat bekräftelse till Kammarkollegiet. Kommuner och regioner kan också lämna bekräftelse, men endast gällande de statliga IT- och telekom ramavtalen, se listan nedan. Några av ovan nämnda organisationer har valt att avropa genom en annan organisation, för att se vilka dessa är hänvisar vi till dokumentet nedan.

Namn
Chalmers Tekniska Högskola Aktiebolag
Riksdagens ombudsmän
Riksrevisionen
Riksteatern
Sveriges Riksbank

Frågor och svar om Tolkförmedlingstjänster


Tjänst

  • Tolkförmedlingen frågar efter ett kundnummer. Hur får jag tag på ett kundnummer?
    Svar:

    Om myndigheten/avdelningen el. likn. inte redan har ett kundnummer hos den aktuella tolkförmedlingen går det bra att kontakta deras kundtjänst eller kontaktperson för att få ett kundnummer. Kammarkollegiet tillhandahåller inte kundnummer. Kundnumret bör anges vid avrop.

Villkor

  • Hur beräknas måltidspaus för tolkar?
    Svar:

    Ett normalt lunchuppehåll utgör 1 timme. Om det exempelvis är paus i en förhandling i endast 30 minuter bör måltidspausen utgöra 30 minuter och resterande tid utgör då arbete. Om pausen i förhandlingen är längre än en timma, exempelvis 1 timma och 20 minuter, utgör en timma normalt sett icke arvodesgrundande tid (måltidspaus) och 20 min. bör då utgöra tidsspillan under förutsättningn att den sammanlagda tidsspillan uppkommer till mer än 30 min. Om det inte finns övrig spilltid utöver de 20 minuterna i exemplet är dessa 20 minuter att anse som arvodesgrundande tid.

  • Är det OK att ge en förmedling längre tid att hitta tolk än de tider som regleras i ramavtalet? T.ex. att en förmedling kan få en hel vecka på sig att hitta en tolk i ett ovanligt språk?
    Svar:

    Nej, det skulle ge den aktuella leverantören en otillbörlig fördel. Kunden ska gå vidare i rangordningen.

  • Hur ska tolkens reseersättning beräknas?
    Svar:

    Beräkning av reseersättning bör påbörjas från tolkens bostad eller från den föregående uppdragsgivaren om tolken kör direkt från ett tidigare uppdrag. Reseersättning kan utgå för resa både till och från uppdraget men om tolken åker direkt till nästa uppdragsgivare bör det rimligaste vara, för att undvika dubbla reseersättningar, att den senare uppdragsgivaren ersätter tolken för resekostnader mellan sig och den tidigare uppdragsgivaren.

  • Vad avses med avropsberättigads merkostnader vid utbetalning av vite?
    Svar:

    Med merkostnader avses en myndighets direkta merkostnader till följd av att tolken uteblivit från avtalat uppdrag. T.ex. utgifter som myndigheten har haft för genomförandet uppdraget men som har blivit onyttiga på grund av att tolken uteblivit. Det kan även vara ev. mellanskillnad i pris till den leverantör som anlitas istället.

  • Kan man förlänga ett tolkuppdrag?
    Svar:

    Ja, under förutsättning att det verkligen är ett pågående uppdrag som förlängs i tiden – och inte ett nytt uppdrag.

  • Går det att upprätta någon form av generell spärrlista över vissa tolkar som inte får tillsättas inom en myndighet?
    Svar:

    Enligt ramavtalet får man vid varje avrop/bokning av tolk ange som ett krav att en eller flera specifika tolkar inte ska tillsättas. Någon generell spärrlista kan inte Kammarkollegiet lägga upp. Är den aktuella tolken auktoriserad ska ärendet anmälas till Kammarkollegiets rättsavdelning.

  • Är det fortfarande möjligt för t.ex. domstol och polis att tillerkänna en tolk ett högre arvode i ett språk som det inte går att auktorisera sig i?
    Svar:

    Regleras i 8 § tolktaxan, dock endast aktuellt för de myndigheter som omfattas av förordningen om tolktaxa. En bedömning av om högre ersättning ska beslutas ska vara oberoende från möjligheten till auktorisation m.m. och istället utgå från om övriga förutsättningar är uppfyllda, d.v.s. om uppdraget varit av särskilt svår beskaffenhet eller om det föreligger synnerliga svårigheter att finna en tolk.

  • Bör tolken få ett högre arvode eftersom uppdraget avsett mer än en dialekt.
    Svar:

    Regleras i 8 § tolktaxan, dock endast aktuellt för de myndigheter som omfattas av förordningen om tolktaxa. Det är upp till respektive beslutsfattare att avgöra om det enskilda uppdraget varit av särskilt svår beskaffenhet, även om tolkning inte skett på två olika språk, utan på två olika dialekter.

  • Ska beräkningen av traktamentet göras utifrån den bokade tiden eller den verkliga bortavaro-tiden?
    Svar:

    Man bör utgå från den faktiska bortavaro-tiden vid bedömning av om traktamente ska utgå. Traktamentet beräknas med hänsyn till den faktiska
    bortovaron från tjänstestället eller bostaden eller annan plats där en tjänsteresa börjar eller slutar.

  • Vilket arvode berättigar en tolkning i Hazaragi till?
    Svar:

    Kammarkollegiet behandlar Hazaragi som en varietet av (afghansk) Dari. Det finns inget auktorisationsprov i endast Hhazaragi och är man auktoriserad tolk i Dari så inbegriper det varieteter av Dari. Detta innebär att man, om man är auktoriserad i Dari, får arvodesnivå 3 (eller 4 som rättstolk) vid tolkning på Hazaragidari (och i linje med detta skulle en grundutbildning ge nivå 2). 

Nyheter
Publicerad
Publicerad: 2023-06-20 2023-06-20
Publicerad: 2022-12-21 2022-12-21
Publicerad: 2021-12-22 2021-12-22
Publicerad: 2021-01-01 2021-01-01
Publicerad: 2020-03-13 2020-03-13
Publicerad: 2020-03-03 2020-03-03
Publicerad: 2020-02-13 2020-02-13
Publicerad: 2020-01-01 2020-01-01
Publicerad: 2019-11-20 2019-11-20
Publicerad: 2019-04-03 2019-04-03

Uppfyllda mål inom nationella upphandlingsstrategin

Färdplanen för offentliga affärer innehåller tio inriktningsmål som syftar till att lyfta det offentliga inköpet till en strategisk nivå. Det första inriktningsmålet, Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär, är det övergripande målet som skapar förutsättning för ändamålsenlig styrning och organisering av de offentliga inköpen. Övriga nio mål beskriver vilka delar som behöver ingå för att de offentliga inköpen ska bidra till att utveckla verksamheten och samhället. 

1

Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär.

2

Effektivare offentliga inköp.

3

En mångfald av leverantörer och en väl fungerande konkurrens.

4

En rättssäker offentlig upphandling.

5

En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar.

6

En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling.

7

Offentlig upphandling som bidrar till ett socialt hållbart samhälle.

8

Attraktiva offentliga affärer för leverantörerna.

9

Endast seriösa leverantörer i de offentliga affärerna.

10

God försörjningstrygghet och beredskap i de offentliga affärerna.

Nationella upphandlingsstrategin