Vad innebär hållbarhet och hållbar upphandling?

Begreppet hållbarhet har sitt ursprung i FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid” där hållbar utveckling beskrevs som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Hållbar utveckling, eller hållbarhet, har därefter vanligtvis kommit att delas in i tre olika dimensioner:

• Social hållbarhet, som handlar om att sträva mot ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls.
• Miljömässig hållbarhet, som innebär att produktion av varor och tjänster får inte kompromissa med ekosystemens bärförmåga.
• Ekonomisk hållbarhet, som avser en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den miljömässiga eller sociala hållbarheten.

Med hållbar offentlig upphandling menas att offentlig sektor tillgodoser sitt behov av varor och tjänster på ett sätt som säkerställer den goda affären sett till hela livscykeln. Hänsyn ska inte bara tas till de fördelar som uppstår för organisationen utan även till samhället i sin helhet, samtidigt som anskaffningen görs på ett sätt som minimerar skador på miljön.

Tanken är att när en upphandling görs på ett hållbart sätt uppnås en lämplig balans mellan de tre dimensionerna för hållbar utveckling.

Vägledande dokument

Agenda 2030

De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Mål 12 i agendan syftar till att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Där framgår att en omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor och tjänster är en nödvändighet för att minska negativ påverkan på klimat och miljö samt människors hälsa.  En hållbar konsumtion och produktion innebär en effektiv användning av resurser, hänsyn till ekosystemtjänster som är nödvändiga för försörjningen samt minskad påverkan från farliga kemikalier. Detta innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, näringslivsutveckling på en global marknad, ökad sysselsättning och förbättrad hälsa och därmed minskad fattigdom. Hållbara konsumtions- och produktionsmönster är därför även en förutsättning för att ställa om till en grön ekonomi och för en hållbar utveckling. Ett sätt att uppnå en hållbar konsumtion och produktion är genom att främja hållbarhet vid offentlig upphandling (delmål 12.7).

Nationella upphandlingsstrategin

I regeringens Nationella upphandlingsstrategin framgår att de upphandlande myndigheterna ska främja en upphandling som är miljömässigt ansvarsfull (inriktningsmål 6) och bidrar till ett socialt hållbart samhälle (inriktningsmål 7). Strategin konstaterar att de offentliga inköpen kommer att spela en avgörande roll för Sveriges nationella genomförande av FN:s Agenda 2030 för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling, men även Sveriges politik för global utveckling (PGU).

För att ligga i framkant och vara ett föredöme i miljömässigt hållbara upphandlingar stipulerar strategin att de upphandlande myndigheterna bör beakta miljöhänsyn och livscykelanalysperspektivet i samtliga faser av en upphandling. Upphandlingarna kan även användas som ett strategiskt verktyg för att nå miljömål. Även om det får konsekvensen att priserna i en enskild upphandling blir högre är det acceptabelt om den totala samhällskostnaden på sikt bli lägre.

Strategin framhåller även att offentlig sektor ska vara ett föredöme och ligga i framkant vad gäller sociala hänsyn. Det allmänna ska till exempel inte genom sina anskaffningar bidra till social dumping eller att mänskliga rättigheter kränks. Detta gäller oavsett om arbetet utförs i Sverige, i någon av EU:s medlemsstater eller i något land utanför unionen. Särskilt uttalat är att konkurrensen i den offentliga upphandlingen får aldrig ske på bekostnad av en god arbetsmiljö eller skäliga anställningsvillkor.

Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling

Av 4 kap. 3 § LOU framgår att en upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, social och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. Hållbarhetshänsyn kan tas i alla delar av en upphandling, dvs. som kvalificeringskrav (till exempel krav på miljöledningssystem), som tekniska krav (till exempel krav på viss märkning eller certifiering), eller som kontraktsvillkor (till exempel arbetsrättsliga villkor).

Av 17 kap. 2 § LOU framgår att en upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarnas som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras. Och av 17 kap. 4 § LOU framgår att en upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner, om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig. Kraven gäller underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet.